Vänner

Man kan undra vart alla vänner försvinner. Jag har nog blivit mer restrektiv i mitt val av vänner och är inte så intresserad längre av att ställa upp i tid och otid då man oftast inte får nåt tillbaka. Jag vill inte längre vara den som ger av mig hela tiden. Man vill ju bli uppskattad tillbaka.

Så då blev mina vänner inte så många men bättre att ha vänner man kan lita på och dom kan räkna med mig. Annars är det väl inte en vän heller.

Jag sådde några blommor, en för varje vän
Jag tror att det var fyra, men särskilt minns jag en
Det blev höst och vinter och blommorna de dog
Men på våren kom de åter, men bara tre stod kvar och log
Sen kom regnet med moln stora grå
Nästa gång jag fann dem så var det bara två
Sen kom solen med allt ljus den har
Plötsligt stod det bara en ensam liten blomma kvar
Du härdades i solsken, du drunknade i regn
Men en sak är säker, du är en riktig vän